De sjukdomar vi drabbas av i västvärlden är helt annorlunda i jämförelse med sjukdomar i u-länder och vad andra däggdjur drabbas av. Vi har fördelen att inte vara hotade av svält, törst, skador från rovdjur eller malaria. Sjukdomar som är vanliga i västvärlden är istället tex hjärt- och kärlsjukdomar, typ II diabetes, depression och cancer.
Man tror idag att dessa sjukdomar är ett resultat av en långsam ansamling av olika stressrespons under flera års tid. Vissa beräkningar uppskattar att upp till 90% av alla besök vid primärvården är relaterade till långvarig stress.
Det autonoma nervsystemet ordnar stressresponsen
Det autonoma nervsystemet kontrollerar alla processer i kroppen som sker automatiskt. Det vill säga vi behöver inte tänka på hur många gånger hjärtat behöver slå, hur många andetag vi drar, att det är dags för mer syra i magen efter vi har ätit. Det autonoma nervsystemet har potentialen att påverka varje cell i våra kroppar. Det autonoma nervsystemet uppdelas i två delar motsatta varandra: det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Den sympatiska delen är den del vi är intresserade av när det gäller stress. Om du tar en lugn skogspromenad och plötsligt möter en björn, då hamnar du i ett sympatiskt stresstillstånd. Syftet med detta är att förbereda dig att antingen kämpa mot björnen eller springa iväg (förmodligen klokare). Det kallas för ”fight or flight”. För att kunna kämpa eller springa effektivt, ordnar det sympatiska nervsystemet följande:
Ökad hjärtfrekvens och hur hårt hjärtat slår, vilket ökar blodtrycket. Livsviktigt för att kunna pumpa blod till kämpande eller springande muskler.
Socker och vissa fetter frigörs från kroppens förråd. Nödvändigt för att ge näring till arbetande muskler.
Vi intar försvarsställning – huvudet framåt, axlarna dras upp mot öronen. Generellt ökad spänning i alla skelletala muskler. Delvis för skydd, delvis för ett aggressivt kroppsspråk.
Immunsystem, tillväxt och fortplantning nedprioriteras så vi får sämre immunfunktion, matsmältning stängs av (torrhetskänsla i munnen när man är rädd etc) och hormonerna som sköter metabolism, tillväxt och fortplantning minskar i blodet. Onödig energi skall inte slösas på matsmältning, bekämpa en förkylning eller att göra barn när man måste kämpa för sitt liv.
Hjärnfunktionen blir mer instinktiv och mindre kontemplativ (intelligent).
Kronisk stress
Alla effekterna är viktiga för en kortvarig fysisk ansträngning, men är väldiga destruktiva för hälsan om de ofta upprepas och blir kroniska. Tyvärr kan vi människor sätta igång sådana här processer vid förväntade problem eller på grund av psykisk stress (som ofta är kronisk). Problem med ekonomi eller sociala relationer/interaktioner kan vara utlösande faktorer. Dessutom finns i det här sammanhanget inget fysiskt ansträngande som kroppen är förberett på. Om en kroniskt stressad individ utsätter sig för ovanstående fem händelser under lång och upprepad tid innebär det påtagligt ökade risker för ett antal allvarliga åkommor eller sjukdomar:
- Högt blodtryck
- Typ II diabetes, det metabola syndromet
- Kronisk spänning, smärtor i det muskulo-skelletala systemet, utmattning
- Nedsatt immunfunktion, störningar i menstruationscykeln och fertilitetsproblem
- Förvirring
Det parasympatiska nervsystemet är mycket enklare att beskriva. När faran är över det är dags att meddela alla kroppens celler att det är dags att återgå till normala aktiviteter samt produktion, tillväxt och reparationer. Kroppen kan t o m överväga fortplantning.
Vi kan sammanfatta ovanstående och säga att ett sympatiskt tillstånd förmedlar FÖRSVAR till kroppen och ett parasympatiskt tillstånd förmedlar TILLVÄXT. Intressant nog, om vi observerar vilken cell som helst, från levern, huden eller en enkel amöba från en sjö, kommer vi att se något liknande. Det vill säga att varje cell kan klassificeras att vara i ett tillstånd av FÖRSVAR (om cellen befinner sig i en giftig miljö) eller ett tillstånd av TILLVÄXT (när cellen intar näring, växer och delar sig).
Vad kan man göra?
Kiropraktik
Störningar av funktionen i ryggraden, vilka i sin tur kan störa neurologisk kommunikation mellan kroppen och det centrala nervsystemet, är en central del som påverkar välbefinnandet. Vissa studier har kunnat visa att kiropraktisk vård – genom att avlägsna störningar i ryggraden – kan minska aktivitet i det sympatiska nervsystemet vilken kan tolkas som minskad stressaktivitet. Andra studier visar att kiropraktisk vård ökade en typ av hjärnvågor som heter alfafrekvens vilken är mer av ett meditativt tillstånd. Bara genom att avlägsna smärta från det muskulo-skelletala systemet (smärta i sig orsakar stress) kan man minska aktiviteten i det sympatiska nervsystemet.
Socialt nätverk och planering
Studier har visat att om försöksdjur utsätts för stress, får de en relativt sett mildare stressrespons om samtidigt följande faktorer föreligger:
Om det finns en viss förutsägbarhet, dvs om man vet när det stressutlösande kommer att börja eller ta slut, blir stresspåslaget mindre. Om den som blir stressad kan få stressen att utmynna i en fysisk aktivitet eller som en hobby, blir responsen mindre. Likaså om man kan kontrollera stressituationen eller man tror att man kan kontrollera det. En stark faktor som mildrar stressresponsen är om att det finns sociala kontakter för den stressutsatte.
Meditation/Mindfullness
Mycket forskning rikta sig mot ”mindfullness” och meditation som visat sig vara effektiva verktyg för att lära människor att observera sina egna tankeprocesser och förstå vad de känner. Om man kan göra detta kan man lära sig att inte aktivera det sympatiska nervsystemet varje gång man befinner sig i negativa omständigheter. Man kan även lära sig att identifiera varför man uppfattar vissa omständigheter som negativa eller varför man hamnar sig i sådana upprepade gånger.
